Malin

Väl på arlanda var allt frid och fröjd.. tills ja skulle kliva på planet och dom säger att vi kommer bli försenade 2 timmar!! För mycket dimma i London så vi får inte lyfta. Jahap de va ju bara sätta sej på planet och vänta.. Snor i halva huvet och ont i skallen och inga alvedon.. Den väntan blev lååång.  När vi suttit där i 4 timmar och man ungefär växt fast i sätet så fick vi äntligen lyfta! Glädjen va stor då dom en timme tidigare funderat på att ställa in! Lagomt bekrymrad över hur de skulle bli med taxin som skulle komma och hämta mej satt jag och försökte slumra.. När vi väl kommer till London har dimman inte alls gett med sej så vi får inte landa! Utan cirkulera över London i en timme! ujuj.

Till slut efter 7 timmar kom jag ur dedär planet, trött, hungrig och allmänt förtvivlad när jag inte hittade min taxichaufför ringde jag familjen, och efter 10 min kom det en rund indisk man och med mitt namn på sin skylt. Puh Han hette Vino, väldigt trevlig.. Så vi satt och söla den sista timmen de tog att köra mej till min nya bostad.

Väl framme stod barnen i hallen och hoppade och studsade, och jag försökte hänga med i svängarna när dom pratade på för fullt, snabbt går de när dom små liven pratar engelska! Familjen är iaf jätte trevlig och bjöd på mat och morotskaka, gulligt gulligt. Nu vaknar jag nog snart med tangentbordet i ansiktet så de är bäst ja ger mej.

Tänker på er där hemma!

Zonkan <3

Puss Möllan